Melankoliska höstdagar

Lever. Knappt. Men än dock, jag lever.
Perioden är här. Ingen har förmodligen missat,
hösten är här. Jag är självfallet lika hösttrött.
Lika hösttrött som jag alltid är under höstens dystra dagar.
Ja, som varje år så är jag oumbärligt höstdeprimerad.
Dagarna består av sömn, för mycket föda (som gör att jag ser
ut som en uppsvälld ballong), cyniska och pessimistiska tankar
om allt och allt därtill, och de bra dagarna: alkohol.
Det är mitt årliga fina höstliv. Mår inte alls just nu,
och ingenting blir bättre av vetskapen om att de kommande
tre månaderna kommer innefatta ett intensivt studerande
utan dess like, då jag ska läsa upp hela sju ämnen.
Samhäll (A+B), engelska, svenska, hållbart samhällsbyggande,
historia och jag kommer att leva i samklang, i symbios
de kommande tre månaderna. Inga ord kan beskriva hur...
bra det känns. Ja, Det. Och sen att jag ska jobba 8-4 varje dag.
Yippiehurray. Januari kan komma nu, nu, NU.
För då drar jag.

Hursom, vad vi tydligen ser här, är att dark and twisty är,
once again, tillbaka.